Jag hör på mina favorit Cornelis och sen ginge jag sova.
Jag är rolig som få. Bryter lite lätt på anglosaxiska och låter dom lätta skratten skratta ut. Jag sjunger duett med en trubadur och sen så dubblar jag upp och stället stänger.
Han och han åker hem. Jag hade gärna följt med henne hem, om det inte vore för allt som jag inte på något sätt kan påverka.
Modo drar med mej på efterfest.
Där röks jazztobak och jag hamnade i en fåtölj och jag berättade om min beundran för Mr Marley.
Vi gick där ifrån Modo och jag. Jag erbjöd honom tak överhuvudet när snön föll som mest, men han skulle bestämt jogga och gå hela vägen till charlottenborg och så gjorde han- fast jag hade hellre om man ser till hur kvällen blev följt henne hem, även om det inte blivit gänga, jag hade inte sagt nej till en vild tango. Jag kan inte dansa tango, men just nu skulle jag dansat line-dance om så krävdes.
1 kommentar:
Jag vart full och full av ånger.
Varför åkte jag hem?
Hade jag ett viktigt möte?
Som skulle förändra världen?
Skicka en kommentar