onsdag 20 augusti 2008

Jag har sätt fyra, till sjutton Ulf Ekberg kopior- inte Ace of Base Uffe

Jag började skolan idag. Jag gick i ringar för att slippa komma dit, fötterna ville inte, men jag stålsatte mig och kikade runt kröken och såg ett ivrigt pillande på mobiltelefoner och sms som skrevs och låtsassmsades för att folk inte skulle tro att man var ointressant- där i sin ensammhet. Jag tänkte på rockystripen om att Humphrey Bogart aldrig behövde låtsassmsa när han satt ensam i en bar.

Man kan se det på skorna, människotypen, i alla fall på en folkhögskola. Och på skratten, om nån skrattar hysteriskt åt ett krystat försök till skämt är personen i fråga där för att gå "livsåskådningskurs/svenska kyrkans grundkurs", i alla fall på den folkhögskola jag ska gå.
Det tar fem minuter att hitta nån som bjuder på en cigg, och två till tills jag har hunnit berätta minst tre kukrelaterade anekdoter. Killen blev inte högröd i ansiktet utan skrattade generat, han hade sneakers.
Dom jag frågade först satt i ring och hade alla lågpris gympadojer och med kroppshyddor och kroppsdegighet som vittnade om ett allt för stilla sittande liv.
In i matsalen hade en av Ulf Ekberg kopiorna ett långt utlägg om varför bikini var förkastligt utanför badstranden, moralpaniken, och jag var tvungen att låsa in mig på en toalett och ångestskrika mot spegeln. Jag skickade ut paniksms..

Fikorna avlöste varandra och jag hamnade utanför matsalen med en kopp snutjava i handen och ägnade mig åt det jag sen skulle spendera resten av dagen med, sitta och illglo på klassens sötaste tjej. Hon var söt och glömde bort sig i situationen och började leka med en strykarkatt.

Allt avslutas i skolans egna kyrka, och det sjungs psalmer. Jag kan bara två psalmer. "Nu grönskar det" tre sista verser sjöngs, det finns ju inget bättre än att ge fan i att besjunga våren och sommaren.
Sen avlöste musikeleverna varandra och försökte bräcka varandra i präktighet och ljusa toner.
Avslutningen var enorm, klassens stjärna klämde i och sjöng till havs..

Så snart vi gavs frihet satte jag på mp3-spelaren och gömde mig på stadens gränder och allt kändes som hämtat ur en kuliss i en John Irving roman(Tills jag finner dig).

Inga kommentarer: