Det är en farlig väg: Riksväg 50. Folk har dött på den så länge jag levt. Idag hände det igen. Jag var totalt ovetande om detta tills jag kom till Josef. Det var jag och Röhårt, även Sand. En kopp kaffe inleddes med frågan. "Har ni hört om han som körde ihjäl sig!?"
Nä det hade vi inte.
Josef tar fram vhs kassetter till kaffet och gamla "duck tales" avsnitt bildar kuliss till kaffet.
När kaffet är urdrucket tar Josef fram sitt stora intresse, brittiska komediserier. Hans intresse får mig att vilja använda den engelsk/amerikanska termen "anal" för att beskriva hur stort hans intresse är. Han växlar under tiden vi är där mellan olika dvder med "The Young Ones" och "bottoms", live och serier växlas hejvilt.
Sen lämnar Rö'rt och Sand oss, dom ska äta pizza.
Jag och Josef åker och tittar på vad som är kvar av dödskraschen.
Några svarta spår i asfalten och någon liten lyktkåps flis som reflekteras av Josefs billyktor.
Vi åker därifrån och handlar kvällsmat. Jag kommer på mig själv med att prata på om cashew nötter lite för länge. Och funderar på om det är lite väl cyniskt av mig att prata på som om ingenting har hänt, men kommer fram till at nä så cyniskt är det inte, och pratar på om feta ost istället.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar